Under hela min tid i lägenheten har jag aldrig sett en spindel. Inte förrän igår kväll då en superstor spindel bestämt sig för att sova i ena hörnet av mitt rum. Detta gjorde att jag bestämde mig för att sova på soffan. Ganska löjligt egentligen med tanke på att en spindel är minst hundra gånger mindre än vad jag är... Hur som helst sov jag en svettig och något obekväm natt på skinnsoffan i vardagsrummet. När jag imorse försiktigt skulle kolla efter om spindeln var kvar, så var den självklart borta. Det är nödvändigt att tala om att alla mina lådor med nedpackade saker stod i mitt rum och att jag (livlig fantasi som jag har) var övertygad om att spindeln gömt sig i någon av dem. Detta gjorde i alla fall att lådorna kom väldigt snabbt upp i förrådet där de skulle ha burits upp för länge sen. Hela tiden var jag livrädd för att spindeln skulle krypa upp ur någon av dem och anfalla mig. Nu är det väl mest troligt att den är kvar på mitt rum och sitter bakom listen, men jag tror ändå att mamma får hjälpa mig med att packa upp lådorna i nya lägenheten. För vem vet kanske ligger där en ihjältorkad spindel i någon av dem. Om inte har den helt enkelt gått tillbaka in bakom listen i mitt rum. Det återstår att se om jag vågar sova där inatt, eller om det blir ännu en natt på soffan.... kram