Så var hemtentan inskickad och ångesten blandas sakta ut med lättnaden av att det är över. Som vanligt är jag inte nöjd med någonting, men får helt enkelt hoppas på att den blir godkänd i alla fall. Dessa ständigt höga krav! Försöker tänka att en hemtenta inte har så stor betydelse om hundra år, men ändå känns det lite grann i magen. Nu ska i alla fall jag och Findus mysa framför teven. Blir inget godis denna fredag eftersom jag inte hunnit handla, men men jag har ju mina torkade aprikoser;) Kram